Även om uppkomsten av Afte beror på en mångfald olika variabler så skulle jag vara ytterst förvånad om det inte fanns en dold grundorsak bakom sjukdomen. Vi som återkommande drabbas verkar, helt naturligt, reflektera över de faktorer som påverkar sjukdomsbilden i en positiv resp. negativ riktning. Det vi då talar om är, tror jag, hur IMMUNFÖRSVARET pendlar upp och ner och hur blåsor uppstår vid ett alltför svagt immunförsvar. Kruxet med det är förstås att det finns människor som ständigt har ett katastrofalt dåligt immunförsvar men som aldrig någonsin drabbas av den minsta lilla pytteblåsa.

Vi har alltså att beakta denna gäckande “faktor X” som döljer sig i bakrunden och utövar sitt destruktiva inflytande när vissa förutsättningar råder (ett nedsatt immunförsvar). Denna faktor misstänker jag alltmer bestå i patogener av något slag; bakterier, mycoplasma, virus, svampar eller mikroorganismer som vetenskapen ännu inte har tillräcklig kunskap om. Medicinen må ha gjort framsteg men mycket, mycket blygsamma sådana. Fortfarande befinner vi oss i läkarvetenskapens stenålder. Starka misstankar finns till exempel idag om att cancer i själva verket orsakas av svamporganismer av olika slag. Alternativmedicinen känner till detta men starka krafter inom den kommersiella läkemedelsindustrin motarbetar aktivt sådana rapporter.

Det finns vissa kandidater till att ligga bakom uppkomsten av Afte, bland dessa kan nämnas Staphylococcus aureus och Helicobacter pylori. Någon direkt koppling har emellertid aldrig kunnat påvisas, aftens plågoande fortsätter att hålla sig dold bortom all insyn. Den påtagliga infektionskänsla man ofta har under ett utbrott pekar trots allt mot att det är en patogen som är verksam. Så tillika den svullnad och “gråfärgning” av slemhinnan som ofta associeras med ett utbrott. Indikationer finns också om att afte kan smitta mellan partners eller familjemedlemmar (när en person får en blåsa får ofta en närstående det strax därefter). Att Afte skulle smitta har dock hittills dementerats av sakkunniga.

Eftersom vi inte får någon konstruktiv hjälp från den medicinska fakulteten så blir det till att lita till vår egen förmåga. Jag skulle vilja uppmana till ett intensivt tankearbete kring frågan. Behandlingar som vi tar mot vissa åkommor kan ibland inverka positivt på helt andra sjukdomstillstånd. Stora upptäckter görs ofta av misstag, lösningen på denna svåra plåga kan vara enkel som en X-krok; svår att komma på men enkel att tillämpa. När vi väl har identifierat “boven bakom brottet” så ligger lösningen nära till hands. Alla patogener har en svaghet, när man väl känner deras natur så kan man enkelt gå till motangrepp.